måndag

Tjugonde december

Ofta går jag längs Slottsbacken på väg mot Skeppsholmen, Djurgården eller Konstnärsklubben. Det är då jag kan se besynnerliga uppträdande som det här. En grupp människor dokumenterar sig själv i grupp under en turisttresa. Det sker med entusiasm, organisation och den sorts glädje som en del människor kan visa när de genomför en organiserad ritual vilken ger dem rätt att bli medlem av en grupp.
Det är ungefär som Böda Camping och de som bär träningsoveraller med texten Böda Beer Bodies. Man vill markera en grupptillhörighet som man själv gillar och som omgivningen kanske ser ned på, och då gäller det att skaffa sig först plats i hackordningen genom att stolt förevisa foppatoffeln och övervikten.
Kanske är det också så med de människor som flitigt fotograferar av sig framför Slottet, Svenska Akademiens hus eller Stadshuset. Jag var där med de andra säger de med fotot som bevis. Det är någon annan som tar bilden, men där står jag.
Att betrakta tillvägagångssättet är som att betrakta en balett. Det är oftast japanerna som deltar i baletten. Är det fråga om italienare eller andra sydeuropéer kan de i många fall välja ut någon förbipasserande som ser hygglig ut och fråga om man vill ta ett foto.
När det gäller japaner formeras ett slags gatans No-teater med starkt koreograferade turer. En kutar framför gruppen, tar en bild, varpå nästa kutar fram och tar en ny bild fast av samma grupp, minus en. Bakgrunden är alltid en viktig byggnad i staden man besöker.
Så där kan det hålla på en god stund tills alla är finns på bild. Minus en varje gång. Fram och tillbaka går det. Som vågor i ett kulturellt drama. Hela tiden saknas en person. Vad betyder det? Att kollektivet är viktigare än individen?
Har det här någon betydelse? Är det viktigt? Förmodligen inte. Det är antagligen en lika oviktig iakttagelse som att västerländska hattar tycks betyda lättja och frihet för japaner när man är på resa.Eller kanske betyder det grupptillhörighet? Den underliga solhatten eller vad det kan vara är ett försök att smälta in i en annan kultur?

Inga kommentarer: